Historien om siden

Siden kallas silke och kommer ursprungligen från Kina. Det sägs att en kinesisk kejsarinna för cirka 4 500 år sedan upptäckte hur en larv spann en tunn tråd omkring sig till skydd.

”Det vore säkert väldigt skönt att själv svepa in sig i tråd av liknande slag” lär kejsarinnan ha tänkt. Hon beordrade sina hovdamer att försöka lösgöra dessa trådar och väva till ett tyg. På grund av sin upptäckt blev denna kejsarinna upphöjd till gudinna och än idag finns hon med i silkesodlarnas böner om god skörd!

Mullbärssiden
Mullbärssiden är den typ av siden som odlas i Kina och som de allra flesta sidentyger är gjorda av, en liten vit kokong.

Mullbärsträden blir föda för fjärilens larver. När larverna ätit färdigt av mullbärsbladen börjar dom spinna in sig i en kokong av tunn tråd som kan bli 2-4 kilometer lång som sedan utvinns vid fortsatt beredning.

Tussasiden
Tussasiden kommer från Tussah-fjärlien som lever vilt i både Kina och Indien. Tussah kokongen är större och mörkare i färgen. Materialet blir lite strävare än Mullbärssiden och färgen kan variera från ljust gyllenbeige till mörkare brunt beroende på vilket träds blad larven har levt av. Tussasiden kallas ofta vildsiden eftersom larverna lever vilt i naturen.

Momme
Många tyger anges ofta i hur många trådar det har på en viss yta. På så vis kan tygets täthet och kvalitet beskrivas. När det kommer till siden anges istället ett viktmått som kallas Momme. Ursprungligen är detta ett Japankst viktmått. Anledningen till varför man använder ett viktmått är helt enkelt för att silkestrådarna är så tunna och fina att de skulle vara omöjligt att räkna. För att göra en jämförelse är ett silkestyg med 8 Momme relativt tungt samtidigt som ett med 16 Momme är kraftigt.